Att köpa knark på darknet är helt enkelt bättre

Att köpa knark på darknet är helt enkelt bättre

På bara några klick kan man i Sverige i dag beställa narkotika hem till brevlådan, utan att någonsin behöva möta en fysisk langare. Polisens underrättelsechef Linda Staaf beskriver hur handeln har flyttat in i hemmet och allt fler får sina droger skickade med posten enligt SVT. Det är smidigt, anonymt och det är ett smartare alternativ än att köpa på gatan. På nätet pratas det om recensioner, betygssystem, diskretion och “professionella” säljare som om det handlade om vilken e‑handel som helst. Bara det att polisens underrättelsechef Linda Staaf inte verkar ha en aning om är att de allra flesta som beställer droger är vuxna, och att flesta inte missbrukar alls, utan bara har förstått det finns annat som är så mycket roligare än alkohol.

På bloggen Luffarn beskrivs den nya trenden detaljerat och man kan snabbt lära sig hela processen och han publicerat flitigt nya nyheter och ”gröna kranar” som ska ha ”bra knark”. I Sverige dominerar enligt Luffarn tre marknader på TOR nätverket och det är marknaden Catharsis som är populärast just nu, här ska tydligen alla stora svenska langare ha profiler och sälja alla möjliga drogsorter. Det finns även ett inlägg om Flugsvamp 4.0 men där det tydligt syns i kommentarer att det har riktats ett visst missnöje mot hur de sköter den marknaden.

Samtidigt som allt fler upptäcker drogernas effekter går svensk polis och åklagare systematiskt efter både säljare och köpare. Under de senaste åren har flera stora insatser mot darknet-marknader lett till fängelsedomar på många år för de som tillhandahållit handelsplattformen.

Den här texten tar fasta på att darknet är tryggare, mindre kopplat till gäng, säkrare betalningsmässigt och billigare – och vänder och vrider på dem. Inte för att moralisera, utan för att reda ut vad som faktiskt stämmer och vad som mest är kärring-skvaller i polisens korridorer. Narkotika är tyvärr fortfarande olagligt att köpa, sälja och inneha, oavsett om det sker via en anonym marknad eller på en bakgata. Och den som köper utsätter sig för en viss fara, sin frihet och framtiden, hur “proffsigt” det än ser ut på skärmen. Vissa väljer att riskera sin frihet, och det verkar som att staten har lurat oss med skrämselpropaganda för att kunna kriminalisera vissa droger. Ungefär som de gjorde i veckan som var med att narkotikaklassa flugsvamp (Amanita Muscaria) med ämnet muskimol. Från giftig till narkotika, bara vi håller oss ifrån att konsumera den så spelar det ingen roll hur. Regeringens beslut här.

Tänker att innan vi djupdyker i darknet-drogerna så lättar vi upp stämningen med ett diagram över antal dödsfall för ett par vanliga droger.

Bilden visar antal dödsfall (USA) ett visst givet år. Hur man för statistiken kan säkert ifrågasättas så behöver inte haka upp mig på den mer, men det är så det ser ut.

Data i ovan illustration är från Prof David J Nutt, FMed, Leslie A King, PhD, Lawrence D Phillips, PhD, on behalf of the Independent Scientific Committee on Drugs and was published in The Lancet, Volume 376, No. 9752, p1558–1565, 6 schem 2010 (Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis).

Darknet ger tryggare affär för både dig och försäljaren

Ett av de starkaste argumenten som lyfts i darknet‑kretsar är att affären är tryggare för både köpare och säljare. Ingen fysisk överlämning, inga hotfulla möten i tunnlar eller parkeringsgarage – bara ett paket i brevlådan. Betygssystem och recensioner skapar en ordnad marknad där oseriösa säljare sorteras bort av användarna. Det skapar en trygghet och risken för dåliga varor, våld eller lurendrejeri är mångfalt mindre än i den traditionella ”gatuhandeln”. Det är egentligen helt makalöst att anonyma användare beter sig uppriktigt och ärligt mot varandra. Förvånansvärt och vackert. Langare som ersätter varor som posten konfiskerar och det finns flera som frivilligt och rutinmässigt gör ålderskontroller på de som handlar av dem – utan statens pekpinnar men av sunt förnuft och i medmänsklig kärlek.

Anonyma Föräldrar mot Missbruk och Beroende

Ett projekt eller en frivilligorganisation som ofta nämns i svenska brukarkretsar och skademinimeringsdiskussioner är anonymaforaldrar.org som förespråkar en avkriminalisering av narkotika och ett förberedande av legalisering med en helt annan narkotikapolitik än vi får uppleva idag. Det talas om ett samhälle där stora förebyggande insatser görs för att minimera beroenden och missbruk med faktabaserad information och hjälp och stöd för de som ändå hamnar i ett missbruk. Här ska missbrukare respekteras och accepteras, och de som ändå bevisligen som de senaste decenniernas narkotikapolitik bevisat är att de som missbrukar kommer att skaffa det de är beroende av, oavsett om de måste begå brott för att få det eller om det tillhandahålls av omtanke och förståelse. Bara det att det sistnämnda är medmänsklighet i stället för skuld, skam och nedvärdering som blir upplevelsen för missbrukaren idag och med större inre sår och mer trauman som i sin tur bara ökar viljan att missbruka.

Drogernas dödlighet

Nedan bild är jätteintressant för oss, men obekväm för staten. Den visar dödlighetsgraden på en mängd olika narkotikaklassade ämnen.

Alkohol är den mest dödliga, överst och med god marginal en vinnare i att ställa till skada och besvär i samhället – men ack så lämplig för att hålla medborgarna i schack med. Alkoholen är ett av statens främsta verktyg. Längst ned, och minst dödligt är narkotikaklassade Cannabis som inte orsakat ett enda dödsfall men ändå är en av statens värsta fiender.

Illustrationen är hämtad från data sammanställt av Robert S. Gable, kallat “Comparison of acute lethal toxicity of commonly abused psychoactive substances”, och som publicerades i Society for the Study of Addiction, år 2004.

 

 

Bidrar inte till gängkriminalitet

Köp via darknet göder inte gängvåld, skjutningar och utpressning, och nätbaserade säljare är oftast fristående från de gäng som dominerar gatuhandeln. I forum beskrivs ibland teknikkunniga ensamaktörer som beställer in större partier och säljer via darknet från sin lägenhet, långt från konfliktutsatta områden. Pengarna hamnar inte i fickorna på kriminella nätverk.

Köpare, medmänniskor och langare hjälps åt med information utan staten

Både köpare och langare deltar frivilligt ofta i att tillgängliggöra saklig information och fakta om droger, doseringsanvisningar och vad man ska tänka på. Varningar för vad man inte kan blanda med och hur man gör att upplevelsen blir så bra som möjligt.

En populär sida är TripSit som har flera verktyg för att beräkna doser, omvandla mängden narkotika som krävs om man förtär istället för att ta nasalt och ett annat för att se vilka droger man kan kombinera och få en bra upplevelse, eller vilka som kan vara farliga eller dödliga att ta tillsammans finns här i ett mycket snyggt format av TripSit.

PsychonautWiki har alla möjliga mer sällsynta och ofta naturliga droger publicerade med mycket information och tripprapporter för den som vill forska på egen hand och lära sig om psykedelika utan statens inblandning.

DrugWiki har en stor samling av artiklar och information på svenska om allt från naturliga växter som man kan bli påverkad av, till piller och även anabola steroider. Det gemensamma för alla tre här ovan är att de återger saklig, faktabaserad och neutral information utan att döma, skrämma eller med pekpinnar påverka den som läser.

Myndigheterna stretar emot

Vidare har myndigheternas insatser mot darknet-handeln intensifierats under de senaste åren, det har också tyvärr lett till att flera stora plattformar stängts ner. Trots detta fortsätter handeln att blomstra, då nya sidor snabbt dyker upp för att fylla tomrummet, så har det alltid varit och så länge droger inte avkriminaliseras kommer det att vara så. Denna ständiga kamp mellan staten och ”narkomanerna” skapar en dynamik där både köpare och säljare ständigt måste anpassa sig för att undvika upptäckter. Det är en katt och råtta lek där konsekvenserna i bästa fall bara kostar skattebetalarna mycket pengar.

Du handlar utan att ta dig till skumma platser

Att slippa möta en okänd person på en mörk parkering är en stark motivationsfaktor för många som lärt sig handla på darknet. I stället kan man sitta hemma i soffan, beställa via datorn och vänta på ett neutralt paket i posten. Linda Staaf konstaterar att handeln med droger i dag har flyttat in i hemmet, där man kan sitta i sitt ungdomsrum eller på sin kammare och beställa narkotika som kommer med posten enligt SVT. För den som tycker att fysiska möten känns hotfulla eller pinsamma upplevs detta som en avsevärd förbättring. Det är rent, ordnat och modernt – ungefär som vilken nätbutik som helst, fast bättre.

Just glesbygden lyfts dessutom som ett område där det är vanligare att handla narkotika på det här sättet, vilket lockar köpare som annars inte skulle, eller inte skulle våga, köpa narkotika enligt Linda Staaf.

Brottsförebyggande rådet beskriver dessutom att darknet-kunder skiljer sig från andra drogköpare: jämfört med andra narkotikamisstänkta bor fler i studentområden och i norra Sverige, personer med svensk härkomst är överrepresenterade och fler har jobb enligt Brå. Det betyder att de som handlar på darknet ofta finns i miljöer där polis inte “förväntade sig” narkotikahandel för några år sedan – men där misstänkta mönster numera uppmärksammas i högre grad. Skumma platser har alltså inte försvunnit; de har bara bytt skepnad, från bakgator till vardagsrum, studentkorridorer och lantliga postlådor. Och när något går fel är det den egna adressen, den egna brevlådan och ibland även familjens hem som dras in i processen.

Denna förändring i hur narkotikahandel bedrivs har staten och myndigheterna utnyttjat för att skapa en ökad oro bland föräldrar och samhällsmedborgare. Många känner sig nu maktlösa när de tror att deras barn kan ha tillgång till livsfarliga droger med bara några klick på en dator eller mobiltelefon. Som en reaktion på detta har det uppstått en debatt om hur man bäst kan skydda unga från att falla in i denna värld av lättillgängliga droger. Skolor och föräldrar uppmanas att ha öppna samtal om narkotika och att informera om de potentiella konsekvenserna, vilket faktiskt är jättebra och precis som det ska vara.

Du betalar inte innan du fått leverans

En annan fördel med darknet-marknader är att de erbjuder olika former av extra trygg betalningsmodell, där pengarna parkeras i ett system och bara släpps till säljaren när köparen bekräftat att paketet kommit fram.

Det är alltså inte som att stoppa kontanter i fickan på en okänd person bakom en kiosk. På forum pratas det ibland om “garantier” och “säkerhet” som ett slags konsumentskydd, trots att affären rör något som är olagligt enligt rådande lagstiftning. Den känslan av struktur och vilja att göra rätt är vanlig hos dagens narkotikaförsäljare på darknet.

I praktiken finns ett bra skyddsnät. Om ett paket försvinner eller beslagtas finns marknadens kundtjänst som hanterar ”reklamationer”. Den som försöker “driva in” sin rätt hamnar i en dialog med administratören eller supporten samt säljaren och enas gemensamt om en lösning eller ersättning.

Samtidigt hotar myndigheterna med hårda tag och pekpinnar om att en narkotikadom i belastningsregistret kan göra det svårt att få arbete. Förslag om att förbjuda kryptovaluta dyker upp ibland och polisen uttrycker önskemål om att få hjälpa staten i sin kamp – men att de behöver få avlyssna svenska folket utan misstanke om brott för att fånga in de ”fula fiskarna”.

Ny leveransmetod sedan 2024 i Sverige

När den nya postlagen blev verkställd så lanserade en av de då stora marknaderna en funktionalitet som gjorde det möjligt att köpa och att välja Dead Drop som leveransmetod. I stället för att langaren skickar ett brev, så läggs det dolt eller gömt någonstans i köparens räckvidd eller närområde. Efter det läggs koordinater upp av säljaren och instruktioner om hur det ligger gömt och då kan köparen bege sig ut och plocka upp sin beställning. Efter att varorna granskats kan köparen markera varan som levererad och langaren får sina pengar utbetalda. Numera erbjuder de flesta säljare dead drop och här kan man se Luffarn.com’s kartläggning över de som säljer Cannabis, Marijuana eller THC oljor och som erbjuder dead drop i Stockholmsområdet.

Med världen som marknad

En annan aspekt av darknet är dess globala räckvidd. Köpare och säljare från hela världen kan interagera och genomföra transaktioner utan att behöva träffas fysiskt. Detta gör det svårt för myndigheterna att spåra och lagföra brottslig verksamhet, eftersom lagar och straff varierar kraftigt mellan olika länder. Många av de som handlar på darknet är medvetna om dessa risker, men lockas ändå av den potentiella vinsten och den känsla av spänning som kommer med att delta i en sådan hemlig och förbjuden värld.

Det är billigare på TOR marknaderna

Priset lyfts ofta fram som det slutgiltiga argumentet för darknet: samma vara, fast billigare, och med större utbud. När prislistor jämförs mellan traditionell gatuhandel och nätbaserade marknadsplatser så är TOR nätverket med sina marknader alltid med bättre pris. Samtidigt visar officiell statistik att prisnivåerna på vissa droger i Sverige har sjunkit kraftigt över tid i stort. Amfetamin som de senaste decennierna har kostat 200 kronor per gram på gatan kostar i snitt 70 kronor om man köper av svenska försäljare på darknet – utländska leverantörer är ännu billigare.

Billigare droger låter “bra” för den som redan bestämt sig för att köpa, men från statens riskperspektiv blir det ett argument att använda för att måla upp skrämselpropaganda.

Kryptovaluta betalningsmedel vid köp på darknet

Den tekniska utvecklingen möjliggör dessa transaktioner. Kryptovalutor, som Bitcoin, har revolutionerat hur betalningar görs och ger en nivå av anonymitet som tidigare var otänkbar. Men denna anonymitet skrämmer staten, eftersom det också gör det lättare för allt fler människor att hålla sig off-grid och gå ur systemet. Det finns en konstant kamp mellan statens myndigheter och de individer som inte vill ”anpassa sig”.

Staten vill ha nya teknologier och metoder för att hålla jämna steg med individer som försöker ta sig ut ur ekorrhjulet.

 

United Nations uppmanar avkriminalisering

2017 inträffade totalt 959 narkotikarelaterade dödsfall bland personer över 15 år i Sverige, vilket motsvarar 12 dödsfall per 100 000 invånare. Sverige har näst högst narkotikarelaterad dödlighet i EU!

United Nations Human Rights har släppt ännu en rapport som uppmanar medlemsländerna att avkriminalisera och satsa på skademinimering – för att rädda liv. United Nations Human Rights står bakom fullständig avkriminalisering och en drogpolitik som bygger på skademinimering.

Om Sverige vill vara ett föregångsland gällande mänskliga rättigheter är det dags att börja hjälpa människor nu.

Lagligt med narkotika

Det går framåt, nu vill Sveriges Kommuner och Landsting att det ska utredas om det är bättre att narkotika blir lagligt. Publicerat i SVT nyheter.

För 30 år sedan blev det olagligt att använda droger i Sverige och lagen har inte utvärderats sedan dess. Men nu vill Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att lagen ska utvärderas för att reda ut om den försvårar hjälpinsatser för människor med beroendesjukdom eller inte.

Sedan 1988 är det straffbart att bruka och inneha narkotika och innan lagen klubbades fanns en stor debatt om vilka fördelar och nackdelar en kriminalisering skulle kunna leda till.

Kriminaliseringen av konsumtionen ansågs bland annat viktig för att signalera ett avståndstagande mot narkotika från samhället, inte minst för att motverka att ungdomar skulle testa droger.

Samtidigt höjdes röster för att en kriminalisering av bruket skulle ”inverka negativt på den enskildes ambitioner och ansträngningar att söka vård för sitt missbruk” samt kräva stora polisiära resurser.

1993 kom också en straffskärpning och fängelse i högst sex månader infördes i straffskalan för brottet eget bruk.

Fler dör av droger

Sedan dess har dock den narkotikarelaterade dödligheten ökat och är dessutom hög i jämförelse med andra EU-länder, något som SKL lyfter fram som en av flera orsaker till att lagen bör utvärderas.

”Oavsett ståndpunkt gällande om det ska vara straffbart att bruka och inneha narkotika för eget bruk så behöver konsekvenserna av just den delen av narkotikastrafflagen belysas för att se om effekterna har blivit de som avsågs vid införandet”, heter det i SKL:s handlingsplan.

Mikael Malm är samordnare på SKL och presenterade nyligen organisationens förslag för politikerna i riksdagens socialutskott.

– Jag tror det finns en större politisk enighet kring detta än tidigare. Frågan har varit känslig och som politiker har det funnits en osäkerhet kring att lyfta de här frågorna och då framstå som en kritiker av Sveriges restriktiva narkotikapolitik. Men tiden kanske är mogen att se över narkotikalagstiftning nu.

”Inte legalisering”

Man är dock noga med att påpeka att det inte handlar om en legalisering av droger eller om att förändra Sveriges restriktiva narkotikapolitik.

– Vi vill inte ta ställning i frågan, men man behöver titta på det här. Har lagen utgjort något hinder för att folk ska söka hjälp. Det finns ett repressivt synsätt på personer i missbruk i och med att det är kriminellt att bruka och inneha narkotika. Med lagens utformning finns det en uppenbar risk att polisen lägger mer resurser på det egna bruket än på de stora bovarna och grövre narkotikabrott, säger Mikael Malm.

Norges omsvängning har påverkat

SKL menar också att en utvärdering bör innehålla en internationell utblick och Mikael Malm nämner bland annat Portugal, som var tidiga med att avkriminalisera narkotikabruk och flytta fokus och resurser från straff till vård. Han tror även att Norges omsvängning i frågan kan ha påverkat svenska politiker.

SKL:s handlingsplan mot missbruk och beroende som utvärderingsförslaget kommer från, tar också upp synen på missbruk och behovet av att minska stigmatiseringen av människor med beroendesjukdom.

– Vi vill förändra synen på missbruk och beroende eftersom det påverkar hur samhället tar hand om de här människorna. Människor som är beroende av detta ska inte straffas utan erbjudas vård och behandling, säger Mikael Malm.

Legaliseringsguiden

Av Magiska Molekyler, en gedigen lunta.

Legaliseringsguiden

Legaliseringsguiden är den största svenska granskningen av narkotikapolitiken som presenterats från brukarnas sida. Den bjuder på ett perspektiv som annars förbisetts eller fått representeras av kategorin ”nedgångna pundare” i debatten.

Legaliseringsguiden är en encyklopedi om narkotikapolitik, legalisering och forskning kring lätta droger. Här skall man kunna hitta information och svar på frågor kring förbudspolitiken och dess effekter. Fungerar den nuvarande politiken? Minskar tillgången på droger och de negativa konsekvenserna för individen och samhället? Är förbudet det effektivaste sättet att bekämpa drogproblemet? Finns det några alternativ och hur ser dessa ut? Är alternativen så fruktansvärda som förbudsförespråkarna insinuerar?

Legaliseringsguiden granskar den svenska och internationella narkotikapolitiken. Vi går igenom historian bakom förbudet och hur den har utvecklats över tiden. Vi redogör vilka organisationer som påverkar media och politiker, vi visar hur narkotikafrågan framställs i det offentliga samtalet och hur bra bilden stämmer överens mot verkligheten.

I kapitlen som rör legalisering och dekriminalisering så går vi igenom alla argument som talar för en förändring, vilka olika vägar och metoder som existerar, vilka andra länder som omformat sin politik, hur man gick till väga och vilka konsekvenser det resulterade i. Vi granskar motargumenten och försöker reda ut om farhågorna är befogade.

Legaliseringsguiden innehåller även en djupgående analys av forskningen kring cannabis och psykedeliska drogers påstådda negativa effekter. Vad är sanning och vad är propaganda? Vilka är de sanna farorna? Är farorna tillräckligt stora för att rättfärdiga förbudet? Kan vissa effekter rentav vara konsekvenser av förbudet snarare än drogens farmakologiska verkan?

Vi ägnar även flera kapitel till att kartlägga några förbjudna drogers förmåga att lindra olika psykiska och fysiska sjukdomar. Legaliseringsguiden innehåller den största svenska sammanställningen av forskning kring medicinsk cannabis och psykedeliska droger. Idag ingår dessa i en grupp av narkotikaklassade droger som av lagstiftningen påstås sakna medicinska egenskaper.

Slutligen samlar vi även ihop lite övrigt smått och gott, exempelvis citat och retoriklektioner.

Alla argument och uppgifter som anges i Legaliseringsguiden underbyggs med seriösa källor som ofta citeras i texten för att underlätta faktagranskningen.

Ladda ned hela boken här: